Bloggtema - Näthat

Dagens bloggtema finns hos Livsturisten. Och, där hittar du flera deltagare att besöka.
Eller, varför inte själv delta? ;)

Jag har egna erfarenheter av att drabbas av näthat, vid ett flertal tillfällen.
Bl.a på Tradera, då det fanns chattforum där folk samlades.
I det fallet var det människor som inte hade en aning om vem jag är, som under en väldigt lång tid (ca 1 år) dagligen trackasserade mej via mail, min blogg och på de olika Traderaforumen. Och, dom gick in för att sprida dynga om mej, så att mina auktioner inte såldes.
Det slutade med att jag helt enkelt avlägsnades ifrån Tradera, och spärrades. Och, Tradera gjorde ingenting för att lyssna på mej... men allt för att lyssna på "hatarna".

Den senaste erfarenheten av att drabbas av näthat är högaktuell, då ett gäng människor som jag inte vet vilka dom är (vi har aldrig träffats, och har ingen personlig erfarenhet av varandra) hakat på då en person (som jag ser det) överreagerade på en video (en av väldigt många videor, som filmats under flera år här) som jag la ut på min blogg, och som länkades ut via min Facebook, och personen vände sej till nån kompis... som i sin tur satte fart på hetsjakten på mej.

Videon som utlöste det hela filmades under en "lekstund" i en hage där tjejen i videon har sina hästar. Och, den videon var ett av flera klipp.
Tanken var att även de andra klippen skulle läggas ut... och genom den följetongen skulle hästarna i hagen "ta över" och "besegra" sin matte. Men, luften gick ur både henne och mej, så vi bröt allt.

Däremot stannade inte reaktionerna av där... utan ringarna på vattnet rör sej fortfarande... och häromdan såg det ut att utvecklas till en "tsunami"...
(..och jag berättar inte här hur detta påverkat mej... eftersom hatarna inte ska ha det nöjet...)

Näthat är inte något annat än ren och skär mobbing. Och, det handlar inte om någon sakfråga... utan det som driver hatarna är just behovet av att ge sej på en annan människa - inte face to face på tu man hand... utan i skydd av sina kompisar och bakom en datorskärm.
Gärna genom att kalla sej något fantasifullt alias, hellre än att skylta med sitt namn och sin egen identitet.

En av de som idag är aktuella är en som jag personligen har funnits för och ställt upp för. En som under lång tid gett sken av att uppskatta och lita på mej, då jag anlitats till att se efter skötseln av den häst som man själv inte kunnat/velat besöka mer än ett par gånger/vecka.
Man har inte sagt något tidigare om att man känt missnöje eller liknande. Och, då en tragisk händelse resulterade i att hästen i fråga inte längre finns på denna jord så sas inget alls till mej... vilket jag inte på något sätt tyckte var konstigt. Man var i chock och i sorg.
Även Jag chockades och sörjde länge.... Varför skulle inte ägaren känna ännu mera i den vägen?

Men, NU... när drevet av näthat riktas emot mej (för en anledning som inte fanns)... uttrycks det att jag skulle varit vållande till hästens olycka.
Och, jag hotas genom kommentarer i min blogg.

Och, visst vet man mycket väl hur illa man gör mej med allt detta!

Hur får man nu slut på detta "fenomen"/problem som näthatet (som ständigt existerar någonstans online OCH i den drabbades liv) utgör?
Det är en fråga som det inte finns något enkelt svar på.

Det enkla vore att alla levde efter den simpla regeln: Behandla andra så som du själv önskar bli behandlad!
Men, tyvärr fungerar inte det då det finns människor som "går igång på att slita någon annan i stycken".

Det är beklämmande och tragiskt att se att man har ett behov av att kasta skuld på en oskyldig person som faktiskt var mitt i ett trauma då olyckan var framme och försökte rodda en enormt stor bild med många inblandade individer att ta omhand i försöket att rädda ett liv.
Och, trots att jag har full förståelse för att man i sin sorg och kanske i sin kamp emot sina egna dåliga samveten vill ha någon (annan än sej själv) att ge skulden... så känns det oerhört orättvist!
För, det var inte jag som vållade olyckan. Jag var inte ens utomhus.
Det var ingen människa inblandad!